Jag har två alla ♥ dagar som jag minns speciellt...
Jag är 13 år och går i sjunde klass. Jag är så kär i en pojke som är ett år äldre än jag att det verkligen inte är klokt. När jag är i elevhallen samtidigt som honom på rasterna kan jag knappt andas och skulle hans blick råka möta min blir jag högröd i ansiktet. Han är förstås en av de populäraste killarna på skolan och jag har aldrig pratat med honom. Jag är inte direkt populär. Jag är pluggis och körtjej och går aldrig på fester och är livrädd för att kyssas trots att det är det enda jag tänker på...
På alla ♥ dag kommer ju den där vidriga obligatoriska blomutdelningen på alla högstadieskolor. Då de populära får 15 blommor och vissa sitter längst bak i klassrummet och tittar ut genom fönstret hela tiden för de vet att de inte får någon blomma alls. Inte ens av någon vän...
Jag tog mod till mig när jag var 13 år. Jag skickade en röd ros till den populära pojken som jag aldrig pratat med. En röd ros med en lapp på där det stod från Isabelle 7a.
Han fick 9 röda rosor. 8 stycken ifrån hemliga tjejer, en ifrån Isabelle 7a. Hans kompisgäng fnittrade när de gick förbi mig i korridoren och jag dog av skam och ångrade så bittert att jag varit så modig. Han sa aldrig tack för blomman och vi pratade aldrig med varandra. Jag var kär i honom i 1,5 år till. Tills han slutade 9:an och jag grät på min säng.
En annan tjej i min klass var oxå modig och skickade en ros till den hon var kär i. Senare samma dag hittade hon den sönderklippt i en papperskorg. Så himla sorgligt! Vad är det för fel på högstadieelever? Och vad är det för fel på lärare som tycker att det här med blomutdelning är en fin idé?
Den andra alla ♥ dag jag minns är för 4 år sedan. Då hade jag och M våran första riktiga dejt. Vi såg Brokeback mountain på Viktoria- biografen och jag glömde mina glasögon för att jag förmodligen inte kunde fokusera på något annat än att jag var så förälskad. Sen drack vi vin någonstans på söder och började lära känna varandra.
Denna dag går nog inte till historien som speciellt minnesvärd. Jag sitter ensam i en lägenhet i Midsommarkransen. Men nu ska jag tända lite ljus och se på en av de de vackraste filmerna om kärlek som jag vet. The notebook.
Hoppas ni alla mår bra i era hjärtan idag och alla andra dagar!
1 Comment:
Vilken fin text du har skrivit. Alla hjärtans dag kan verkligen vara sorglig, vemodig eller väldigt fin. Skolan är en hård värld. Vinna eller försvinna, vara eller inte vara.
Jag hittade din blogg via ditt inlägg hos Annika (beautifulones), och det är svårt att vara där du är. Svårt att ta ett sådant stort beslut. Jag gjorde det för ett tag sedan så jag känner med dig. Ville bara säga det.
Post a Comment